Sanktionsscreening är kontrollen av om en kund eller någon med koppling till kunden finns på en sanktionslista. Den hör ihop med kundkännedomen men vilar på andra regler. I dag gäller lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (PTL). Från den 10 juli 2027 gäller EU:s penningtvättsförordning AMLR direkt, och då blir kontrollen en uttrycklig del av kundkännedomen.
Vad är sanktioner och vad innebär frysning?
De sanktioner som gäller i Sverige är beslutade av FN eller EU. De kan rikta sig mot stater, grupper, företag eller enskilda personer. För kundkännedom är de riktade ekonomiska sanktionerna viktigast: frysning av tillgångar och förbud mot att ställa tillgångar till förfogande.
Så här ser det ut i en EU-förordning. Enligt artikel 2 i rådets förordning (EU) nr 269/2014 (Ryssland/Ukraina) ska alla penningmedel och ekonomiska resurser som tillhör en listad person frysas. Inga penningmedel eller ekonomiska resurser får heller "direkt eller indirekt ställas till förfogande" för de listade. Övriga sanktionsförordningar är uppbyggda på liknande sätt. Läs alltid den förordning som träffen gäller.
EU:s sanktionsförordningar är direkt tillämpliga i Sverige. Förbuden gäller alla fysiska och juridiska personer, inte bara verksamhetsutövare enligt PTL.
Vilka regler gäller för sanktionsscreening i Sverige?
Reglerna finns på tre ställen.
EU:s sanktionsförordningar. De innehåller själva förbuden, frysningsskyldigheten och skyldigheten att lämna uppgifter till behörig myndighet.
Lagen (2025:327) om internationella sanktioner. Lagen trädde i kraft den 10 juni 2025 och ersatte lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner. Den innehåller straffbestämmelserna. Sanktionsbrott omfattar bland annat att uppsåtligen eller av grov oaktsamhet tillgängliggöra egendom för listade personer eller underlåta att frysa deras egendom (3 §). Lagen ger också Finansinspektionen uppgiften att fatta tillfälliga frysningsbeslut när FN listar någon innan EU har hunnit genomföra listningen (20 §).
PTL. Lagen innehåller ingen uttrycklig regel om kontroll mot sanktionslistor. Kopplingen finns i riskbedömningen. Att kunden har hemvist i en stat som är föremål för sanktioner, embargon eller liknande åtgärder är en omständighet som kan tyda på hög risk (2 kap. 5 § 7 PTL). Screeningen bör därför ingå i era dokumenterade rutiner för kundkännedom (2 kap. 8 § PTL).
AMLR från den 10 juli 2027. Då blir kontrollen ett krav inom kundkännedomen. Enligt artikel 20.1 d ska ni kontrollera om kunden eller de verkliga huvudmännen är föremål för riktade ekonomiska sanktioner. Är kunden en juridisk enhet ska ni också kontrollera om listade personer kontrollerar den eller har mer än 50 procent av äganderätten.
Vem ska ni screena?
Förbudet gäller tillgångar som tillhör, ägs, innehas eller kontrolleras av listade personer. Kontrollen behöver därför omfatta mer än kundens namn:
- Kunden, fysisk eller juridisk person.
- Verkliga huvudmän, även de som äger eller kontrollerar indirekt genom andra bolag.
- Företrädare, till exempel firmatecknare, styrelseledamöter och den som har fullmakt.
- Motparter i transaktioner, där er verksamhet hanterar betalningar.
För verkliga huvudmän, se vår artikel om kundkännedom. Samma underlag används ofta för PEP-kontrollen, men det är två olika bedömningar med olika följder.
När ska screening göras?
Listorna ändras ofta. En kontroll vid onboarding räcker därför inte.
- Innan affärsförbindelsen etableras. Kontrollera kunden, huvudmännen och företrädarna innan ni utför något för kunden.
- När listorna ändras. Stäm av kundbasen mot nya listningar. Enligt AMLR ska kontrollen göras regelbundet i proportion till exponeringen (artikel 26.4). Kreditinstitut och finansiella institut ska dessutom kontrollera vid varje ny listning.
- När något ändras hos kunden. Ny ägare, ny huvudman, ny styrelse eller en ny motpart är skäl att screena igen.
Hur ni fångar ändringar i kundens förhållanden beskriver vi i periodisk och händelsestyrd granskning.
Vad gör ni vid en träff?
En träff i ett screeningverktyg betyder bara att ett namn liknar ett namn på listan. Arbetsgången bör vara skriven i era rutiner.
- Utred om det är samma person. Jämför födelsedatum, medborgarskap, adress, organisationsnummer och andra identifierande uppgifter i listan mot det ni vet om kunden.
- Pausa under utredningen. Genomför inga transaktioner eller uppdrag för kunden innan ni vet om träffen är äkta.
- Frys om träffen är äkta. Förfoga inte över tillgångarna och ställ inga medel till förfogande. Undantag kräver tillstånd från behörig myndighet.
- Lämna uppgifter till Finansinspektionen. FI tar emot uppgifter om frysta tillgångar enligt EU:s sanktionsförordningar. Enligt FI ska underrättelsen innehålla namnet på den listade, förordning och artikel, datum för frysningen, belopp eller värde och vad som har frysts. Den skickas till finansinspektionen@fi.se med "EU-sanktioner" i ämnesraden.
- Bedöm om ni också ska rapportera enligt PTL. Har ni skälig grund att misstänka penningtvätt eller finansiering av terrorism ska ni rapportera till Polismyndigheten utan dröjsmål (4 kap. 3 § PTL). Det är en egen bedömning, skild från frysningen.
- Dokumentera. Skriv ner vad ni kontrollerade, vad ni kom fram till och vem som beslutade.
Är ni osäkra på vilken myndighet som är behörig för en viss fråga, till exempel en ansökan om undantag? Utrikesdepartementet publicerar en förteckning över behöriga myndigheter för varje förordning.
Hur hanterar ni falska träffar?
De flesta träffar är falska. Vanliga namn, olika stavningar och translitterering ger många likheter som inte är samma person.
Utred varje träff med samma metod. Avfärda den inte bara för att namnet är vanligt. Skriv ner vilka uppgifter som skiljer personerna åt. Då kan ni visa en granskare varför träffen avskrevs, och ni behöver inte utreda samma träff igen vid nästa körning.
IMY ställer samma krav från dataskyddshållet. Företag som screenar ska ha skyddsåtgärder för att skilja äkta från falska träffar.
Vad ska dokumenteras?
Screeningen är en åtgärd för kundkännedom. Underlaget ska sparas i fem år (5 kap. 3 § PTL). Minst detta bör framgå:
- vilka personer som screenades och mot vilka listor
- datum och version av listorna
- varje träff och hur den utreddes
- beslutet: avskriven, äkta eller eskalerad
- vem som fattade beslutet och när
- eventuell underrättelse till FI och eventuell rapport till Polismyndigheten
Vad säger IMY om sanktionsscreening och GDPR?
Kontroll mot sanktionslistor kan innebära behandling av personuppgifter som rör lagöverträdelser (artikel 10 i dataskyddsförordningen). Sådana uppgifter får andra än myndigheter bara behandla med särskilt stöd.
EU:s listor. Enligt IMY:s vägledning krävs inget tillstånd från IMY för kontroller mot listor som EU har utfärdat. Stödet är 5 § 2 förordningen (2018:219), som gäller när behandlingen är nödvändig för att fullgöra en rättslig förpliktelse.
Andra listor. För kontroller mot till exempel FN:s, amerikanska eller brittiska listor gäller IMYFS 2024:1. Företag under FI:s tillsyn får göra sådana kontroller utan tillstånd om tre villkor är uppfyllda (6 §):
- behandlingen är nödvändig för att följa PTL eller andra regler på finansmarknadsområdet
- listorna är fastställda i demokratisk ordning och allmänt tillgängliga
- företaget kan skilja på äkta och falska träffar
IMY:s vägledning anger att interna listor som företag själva upprättar inte omfattas. Verksamhetsutövare utanför FI:s tillsyn omfattas inte av 6 §. De behöver själva utreda stödet för att screena mot andra listor än EU:s.
IMY har i september 2026 begärt ett yttrande från Europeiska dataskyddsstyrelsen om vilka uppgifter artikel 10 omfattar. Bevaka om tolkningen ändras.
Hur AKT stödjer arbetet
AKT driver kundkännedomsprocessen och samlar underlag, screening, riskbedömning och beslut i en kundakt med fullständigt revisionsspår. Onboarding, periodisk och händelsestyrd granskning sker i samma akt, och ansvarig person fattar beslutet. Läs mer om plattformen.