Begreppen i penningtvättslagen och EU:s penningtvättsförordning. Varje post har lagens definition med lagrum, en förklaring och vad som ändras från den 10 juli 2027.
”en fysisk eller juridisk person som utför verksamhet som omfattas av denna lag”
1 kap. 8 § 8 PTL
”Vid tillämpning av denna förordning ska följande enheter anses vara ansvariga enheter: 1. Kreditinstitut. 2. Finansiella institut. 3. Följande fysiska eller juridiska personer vid utövandet av deras yrkesmässiga verksamhet: […]”
Artikel 3 i förordning (EU) 2024/1624 (AMLR)
”En verksamhetsutövare får inte etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse eller utföra en enstaka transaktion, om verksamhetsutövaren inte har tillräcklig kännedom om kunden för att kunna 1. hantera risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen, och 2. övervaka och bedöma kundens aktiviteter och transaktioner enligt 4 kap. 1 och 2 §§.”
3 kap. 1 § första stycket PTL. Lagen definierar inte begreppet; åtgärderna anges i 3 kap. 7–13 §§ PTL.
”en affärsmässig förbindelse som när den etableras förväntas ha en viss varaktighet”
1 kap. 8 § 1 PTL
”Om verksamhetsutövaren inte har en affärsförbindelse med kunden, ska åtgärder för kundkännedom vidtas 1. vid enstaka transaktioner som uppgår till ett belopp motsvarande 15 000 euro eller mer, 2. vid transaktioner som understiger ett belopp motsvarande 15 000 euro och som verksamhetsutövaren inser eller borde inse har samband med en eller flera andra transaktioner och som tillsammans uppgår till minst detta belopp, […]”
3 kap. 4 § andra stycket 1–2 PTL. Begreppet definieras inte i PTL eller i artikel 2 AMLR.
”den som har trätt eller står i begrepp att träda i avtalsförbindelse med sådan verksamhetsutövare som avses i denna lag”
1 kap. 8 § 4 PTL
”Med verklig huvudman avses 1. en fysisk person som, ensam eller tillsammans med någon annan, ytterst äger eller kontrollerar en juridisk person, eller 2. en fysisk person till vars förmån någon annan handlar.”
1 kap. 3 § första stycket lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän, som 1 kap. 8 § 6 PTL hänvisar till
”Om kunden är en juridisk person och det efter åtgärder enligt första stycket står klart att den juridiska personen inte har en verklig huvudman, ska den person som är styrelseordförande, verkställande direktör eller motsvarande befattningshavare anses vara verklig huvudman. Detsamma gäller om verksamhetsutövaren har anledning att anta att den person som identifierats enligt första stycket inte är den verkliga huvudmannen.”
3 kap. 8 § tredje stycket PTL. ”Alternativ verklig huvudman” är ett branschuttryck, inte en term i lagen.
”fysisk person som har eller har haft en viktig offentlig funktion i en stat eller i en internationell organisation”
1 kap. 8 § 5 PTL
”Med familjemedlem till en person i politiskt utsatt ställning avses make, registrerad partner, sambo, barn och deras makar, registrerade partner eller sambor samt föräldrar.”
1 kap. 10 § första stycket PTL
”Med känd medarbetare till en person i politiskt utsatt ställning avses 1. fysisk person som, enligt vad som är känt eller finns anledning att förmoda, gemensamt med en person i politiskt utsatt ställning är verklig huvudman till en juridisk person eller juridisk konstruktion eller som på annat sätt har eller har haft nära förbindelser med en person i politiskt utsatt ställning, och 2. fysisk person som ensam är verklig huvudman till en juridisk person eller juridisk konstruktion som, enligt vad som är känt eller finns anledning att förmoda, egentligen har upprättats till förmån för en person i politiskt utsatt ställning. Med nära förbindelser i andra stycket 1 avses nära affärsförbindelser och andra förbindelser som kan medföra att den kända medarbetaren kan förknippas med förhöjd risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism.”
1 kap. 10 § andra och tredje styckena PTL
”Med viktig offentlig funktion i en stat avses funktioner som 1. stats- eller regeringschefer, ministrar samt vice och biträdande ministrar, 2. parlamentsledamöter och ledamöter av liknande lagstiftande organ, 3. ledamöter i styrelsen för politiska partier, 4. domare i högsta domstol, konstitutionell domstol eller andra rättsliga organ på hög nivå vilkas beslut endast undantagsvis kan överklagas, 5. högre tjänstemän vid revisionsmyndigheter och ledamöter i centralbankers styrande organ, 6. ambassadörer, beskickningschefer samt höga officerare i försvarsmakten, och 7. personer som ingår i statsägda företags förvaltnings-, lednings- eller kontrollorgan. Med viktig offentlig funktion i en internationell organisation avses funktioner som direktörer, biträdande direktörer, styrelseledamöter och innehavare av liknande poster.”
1 kap. 9 § PTL
”styrelseledamot, verkställande direktör eller annan befattningshavare som har tillräckliga kunskaper om verksamhetsutövarens riskexponering mot penningtvätt och finansiering av terrorism och som har tillräckliga befogenheter att fatta beslut som påverkar dess riskexponering”
1 kap. 8 § 9 PTL
”En verksamhetsutövare ska kontrollera om kunden är etablerad i ett land utanför EES som av Europeiska kommissionen har identifierats som ett högrisktredjeland.”
3 kap. 11 § PTL. Begreppet definieras inte i PTL; enligt artikel 29.1 AMLR identifieras länderna av kommissionen.
”En verksamhetsutövare ska göra en bedömning av hur de produkter och tjänster som tillhandahålls i verksamheten kan utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism och hur stor risken är för att detta sker (allmän riskbedömning).”
2 kap. 1 § första stycket PTL
”Ansvariga enheter ska vidta lämpliga åtgärder som står i proportion till typen av verksamhet, inbegripet dess risker och komplexitet, och deras storlek för att identifiera och bedöma riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism, samt riskerna för att riktade ekonomiska sanktioner kringgås eller inte genomförs, med beaktande av åtminstone […]”
Artikel 10.1 i förordning (EU) 2024/1624 (AMLR)
”En verksamhetsutövare ska bedöma den risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen (kundens riskprofil).”
2 kap. 3 § första stycket PTL
”Om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som låg, får verksamhetsutövaren tillämpa förenklade åtgärder för kundkännedom. Förenklade åtgärder för kundkännedom innebär att kontroller, bedömningar och utredningar som följer av 7, 8 och 10-13 §§ kan vara av mer begränsad omfattning och vidtas på annat sätt.”
3 kap. 15 § PTL
”Om risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen bedöms som hög, ska särskilt omfattande kontroller, bedömningar och utredningar enligt 7, 8 och 10-13 §§ göras. Åtgärderna ska i sådant fall kompletteras med de ytterligare åtgärder som krävs för att motverka den höga risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism. Sådana åtgärder kan avse inhämtande av ytterligare information om kundens affärsverksamhet eller ekonomiska situation och uppgifter om varifrån kundens ekonomiska medel kommer.”
3 kap. 16 § PTL
”En verksamhetsutövare ska löpande och vid behov följa upp pågående affärsförbindelser i syfte att säkerställa att kännedomen om kunden enligt 7, 8 och 10-12 §§ är aktuell och tillräcklig för att hantera den bedömda risken för penningtvätt eller finansiering av terrorism.”
3 kap. 13 § första stycket PTL
”Med penningtvätt avses i denna lag åtgärder med avseende på pengar eller annan egendom som härrör från brott eller brottslig verksamhet som 1. kan dölja egendomens samband med brott eller brottslig verksamhet, 2. kan främja möjligheterna för någon att tillgodogöra sig egendomen eller dess värde, 3. kan främja möjligheterna för någon att undandra sig rättsliga påföljder, eller 4. innebär att någon förvärvar, innehar, hävdar rätt till eller brukar egendomen. Vid tillämpning av denna lag ska med penningtvätt jämställas åtgärder med egendom som typiskt sett är ägnade att dölja att någon avser att berika sig eller någon annan genom en framtida brottslig handling.”
1 kap. 6 § PTL
”Med finansiering av terrorism avses i denna lag sådan insamling eller sådant mottagande eller tillhandahållande av pengar eller annan egendom som avses i 6 § terroristbrottslagen (2022:666).”
1 kap. 7 § PTL
”frysning av tillgångar och förbud mot att ställa medel eller andra tillgångar till förfogande, direkt eller indirekt, till förmån för personer och enheter som upptagits på förteckningar enligt rådsbeslut antagna på grundval av artikel 29 i EU-fördraget och rådsförordningar antagna på grundval av artikel 215 i EUF-fördraget”
Artikel 2.1.49 i förordning (EU) 2024/1624 (AMLR). Begreppet definieras inte i PTL.
”Sådana åtgärder kan avse inhämtande av ytterligare information om kundens affärsverksamhet eller ekonomiska situation och uppgifter om varifrån kundens ekonomiska medel kommer.”
3 kap. 16 § andra stycket PTL. Begreppet definieras inte i PTL eller i artikel 2 AMLR.
Ordlistan är en sammanfattning. Lagtexten och tillsynsmyndighetens vägledning gäller före.
Boka en genomgång och se en kundakt byggas framför er.
Efter demon avgör ni om ni vill gå vidare med en pilot. Ingenting aktiveras automatiskt.
Hellre mejl? contact@aktkyc.com