Vad är skillnaden mellan source of funds och source of wealth?
Begreppen används ofta som om de vore samma sak. Det är de inte. EBA:s riktlinjer om riskfaktorer (EBA/GL/2021/02) definierar dem så här:
| Medlens ursprung (source of funds) | Förmögenhetens ursprung (source of wealth) | |
|---|---|---|
| Frågan | Varifrån kommer just de pengar som används hos er? | Hur har kunden byggt upp sin totala förmögenhet? |
| Omfattar | Den verksamhet som genererade medlen och hur de fördes över | Ursprunget till hela förmögenheten |
| Exempel | Lön, en bostadsförsäljning, ett lån | Arv, sparande, ett sålt företag |
Ett exempel: en kund köper en bostad med pengar från ett bankkonto. Medlens ursprung är försäljningen av den förra bostaden. Förmögenhetens ursprung är hur kunden en gång fick råd med den bostaden.
PTL använder inte begreppet förmögenhetens ursprung. Lagen talar om varifrån kundens ekonomiska medel kommer, och för PEP om varifrån tillgångarna i affärsförbindelsen kommer. AMLR nämner båda uttryckligen.
När kräver PTL att ni utreder medlens ursprung?
Det är inte ett krav för varje kund. Det följer av risken och av vissa särskilda situationer.
| Situation | Vad lagen kräver | Lagrum |
|---|---|---|
| Hög risk | Skärpta åtgärder, som kan avse uppgifter om varifrån kundens ekonomiska medel kommer | 3 kap. 16 § PTL |
| Kund etablerad i högrisktredjeland | Information om kundens och den verkliga huvudmannens ekonomiska situation och varifrån deras medel kommer | 3 kap. 17 § andra stycket 3 PTL |
| PEP, familjemedlem eller känd medarbetare | Alltid lämpliga åtgärder för att ta reda på varifrån tillgångarna i affärsförbindelsen kommer | 3 kap. 19 § första stycket 1 PTL |
| Avvikelser eller misstänkta transaktioner | Skärpta åtgärder enligt 3 kap. 16 § för att bedöma om det finns skälig grund för misstanke | 4 kap. 2 § PTL |
Vid högrisktredjeland och PEP är utredningen obligatorisk. Vid annan hög risk väljer ni åtgärder som motverkar just den risken. När risken ligger i pengarnas ursprung är frågan om medlens ursprung det naturliga valet. Är kunden ett bolag gäller frågan även de verkliga huvudmännen, se kundkännedom för juridiska personer. Läs mer om PEP-kontroll och riskbedömning av kunder.
Hur går ni tillväga?
1. Fråga kunden
Be kunden beskriva varifrån pengarna kommer. Be om belopp, tidpunkt och vilket konto de kommer från. En konkret förklaring är lättare att kontrollera än en allmän.
2. Bedöm om förklaringen är rimlig
Jämför förklaringen med det ni redan vet om kunden. EBA formulerar frågan i riktlinje 2.6 j. Kan källan till förmögenheten eller medlens ursprung enkelt förklaras, till exempel genom yrke, arv eller investeringar? Är förklaringen trovärdig?
3. Belägg med underlag i proportion till risken
Ju högre risk, desto mer ska förklaringen styrkas med handlingar från oberoende källor. För PEP anger EBA att ursprunget bör kontrolleras med tillförlitliga och oberoende uppgifter när risken är särskilt hög (riktlinje 4.50 a).
4. Dokumentera bedömningen
Spara både underlaget och er slutsats. Det är bedömningen som visar att åtgärden stod i proportion till risken.
Vilka underlag är rimliga?
Fastighetsmäklarinspektionen ger konkreta exempel i sina allmänna råd till 24 § KAMFS 2021:3. EBA räknar upp liknande underlag i riktlinje 4.64. Tabellen sammanfattar båda.
| Kunden uppger att medlen kommer från | Exempel på underlag |
|---|---|
| Lön och sparande | Arbetsgivarintyg, lönespecifikationer, kontoutdrag som visar att kunden kunnat spara ihop medlen |
| Lån | Lånehandlingar eller skuldebrev |
| Arv | Bouppteckning, arvskiftesavtal eller liknande |
| Gåva | Gåvohandling |
| Försäljning av egendom | Köpekontrakt eller annan skriftlig bekräftelse på försäljningen |
| Näringsverksamhet | Deklarationer, reviderade räkenskaper, årsredovisning |
| Offentlig person eller känd förmögenhet | Artiklar i oberoende medier, som komplement |
Köpekontrakt och årsredovisning finns inte i FMI:s eller EBA:s listor med just de orden. De följer samma logik: en handling från en oberoende part som visar transaktionen. Amlas utkast till tekniska standarder nämner till exempel köpeavtal och skriftlig bekräftelse på försäljning.
Hur bedömer ni rimligheten?
Ett underlag visar sällan hela bilden. Ställ fyra frågor:
- Stämmer beloppet? Står beloppet i proportion till kundens inkomst, ålder, yrke och verksamhet?
- Stämmer tidslinjen? Kommer pengarna från en händelse som ligger rimligt nära i tid, till exempel en försäljning eller ett arvskifte?
- Stämmer betalningsvägen? Kommer pengarna från ett konto i kundens eget namn? Betalning från någon som är okänd eller saknar koppling till kunden kan tyda på hög risk (2 kap. 5 § 10 PTL).
- Stämmer det med affärsförbindelsen? Motsvarar transaktionerna det syfte och den art ni dokumenterade vid starten (3 kap. 12 § PTL)?
FMI:s allmänna råd nämner flera signaler i samma riktning. Några exempel är köp som inte kan förklaras utifrån kundens ekonomiska ställning, betalning från flera olika konton och köpeskilling som helt eller delvis betalas av någon annan än köparen. EBA påminner dessutom om att medel från legitim verksamhet ändå kan utgöra penningtvätt.
Vad gör ni när förklaringen inte håller?
Ställ följdfrågor och begär kompletterande underlag. Går det inte att få klarhet saknar ni tillräcklig kundkännedom. Då får ni inte etablera eller upprätthålla affärsförbindelsen (3 kap. 1 § PTL).
Finns skälig grund att misstänka penningtvätt ska ni rapportera till Polismyndigheten utan dröjsmål (4 kap. 3 § PTL). Rapporten ska göras även om transaktionen inte genomförs.
Hur dokumenterar ni medlens ursprung?
Dokumentationen ska gå att förstå för någon som inte var med. Den bör visa:
- kundens egen förklaring, med belopp och datum
- vilka underlag ni fick och från vilken källa
- er bedömning av om förklaringen är rimlig, och varför
- vem som fattade beslutet och när
- eventuella följdfrågor och svar
Handlingarna sparas i fem år från att affärsförbindelsen upphörde (5 kap. 3 § PTL). Vid PEP ska ni också ha godkännande från en behörig beslutsfattare (3 kap. 19 § första stycket 3 PTL). Frågan kommer ofta tillbaka vid periodisk och händelsestyrd granskning, så håll underlaget samlat.
Vad ändras med AMLR?
I dag gäller PTL. Från den 10 juli 2027 gäller EU:s penningtvättsförordning (EU) 2024/1624, AMLR, direkt (artikel 90). Förordningen skärper och förtydligar kraven:
- PEP. Ni ska vidta lämpliga åtgärder för att fastställa varifrån både förmögenheten och medlen kommer (artikel 42.1 b).
- Skärpta åtgärder. Vid högre risk kan ni behöva inhämta ytterligare information om varifrån kundens och de verkliga huvudmännens medel och förmögenhet kommer (artikel 34.4 c).
- Vissa transaktioner. Ni ska undersöka ursprung, destination och syfte för transaktioner som är komplexa, ovanligt stora, följer ett ovanligt mönster eller saknar tydligt ekonomiskt eller lagligt syfte (artikel 34.2).
- Fortlöpande övervakning. Övervakningen ska omfatta medlens ursprung vid behov (artikel 20.1 f).
Amla ska ta fram tekniska standarder för vilken information som ska samlas in (artikel 28.1). I utkastet från februari 2026 listas bland annat deklarationer, lönebesked, reviderade räkenskaper, låneavtal och handlingar om arv och gåvor. Utkastet är inte antaget. Läs mer i AMLR 2027 och kundkännedom.
Samla utredningen i kundakten
AKT driver kundkännedomsprocessen och samlar underlag, screening, riskbedömning och beslut i en kundakt med fullständigt revisionsspår. Onboarding, periodisk och händelsestyrd granskning sker i samma akt, och ansvarig person fattar beslutet. Läs mer om plattformen.