Varför omfattas redovisningsbyråer av penningtvättslagen?
Lagen (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (PTL) räknar upp vilka verksamheter som omfattas. Enligt 1 kap. 2 § första stycket 19 PTL gäller lagen för yrkesmässig verksamhet som avser bokföringstjänster eller revisionstjänster. Punkt 20 omfattar yrkesmässig rådgivning om skatter och avgifter.
De flesta redovisningsbyråer träffas alltså av lagen, ofta på två grunder. Erbjuder byrån dessutom bolagsbildning eller försäljning av nybildade aktiebolag, är det tjänster som lagen nämner särskilt i 1 kap. 4 § andra stycket.
Myndigheterna bedömer risken i sektorn som hög. I den nationella riskbedömningen 2024/2025 är bokförings- och redovisningstjänster en av fyra sektorer som bedöms ha hög risk i ett nationellt perspektiv. Skälet är sektorns storlek och att företag används som brottsverktyg. Byråerna förväntas fungera som grindvakter.
Vem har tillsyn, och måste byrån registrera sig?
Länsstyrelsen har tillsyn över redovisningskonsulter och skatterådgivare. Ansvaret är fördelat på tre länsstyrelser: Stockholm, Västra Götaland och Skåne. Vilken som granskar er beror på i vilket län ni finns.
Innan ni startar ska verksamheten anmälas till Bolagsverket. Enligt 7 kap. 3 § PTL får verksamheten inte drivas om anmälan inte har gjorts. Länsstyrelsen kallar registret Bolagsverkets register mot penningtvätt. Driver ni verksamhet utan anmälan kan Länsstyrelsen förelägga er att upphöra, och ni kan behöva betala vite.
Vid överträdelser kan Länsstyrelsen besluta om föreläggande, sanktionsavgift eller, vid allvarliga, upprepade eller systematiska överträdelser, att verksamheten ska upphöra (7 kap. 11 § PTL).
Vad betyder kundkännedom i byråns vardag?
Grundregeln står i 3 kap. 1 § PTL. Ni får inte etablera eller upprätthålla en affärsförbindelse utan tillräcklig kännedom om kunden. Kännedomen ska räcka för att hantera risken och för att övervaka kundens transaktioner.
En klient hos en redovisningsbyrå är nästan alltid en affärsförbindelse. Åtgärderna ska därför vidtas när förbindelsen etableras (3 kap. 4 § PTL). Kontrollen av klientens och den verkliga huvudmannens identitet ska vara klar innan dess (3 kap. 9 § PTL).
Ny klient: det här ska ni göra
- Identifiera och kontrollera klienten mot identitetshandling, registerutdrag eller annan oberoende och tillförlitlig källa (3 kap. 7 § PTL).
- Kontrollera företrädaren. Den som företräder klienten ska kontrolleras till både identitet och behörighet (3 kap. 7 § tredje stycket PTL).
- Utred verklig huvudman. Sök minst i Bolagsverkets register över verkliga huvudmän. För en juridisk person ska ni också förstå ägarförhållanden och kontrollstruktur (3 kap. 8 § PTL). Mer om detta i guiden om verklig huvudman.
- Bedöm PEP. Är klienten eller den verkliga huvudmannen en person i politiskt utsatt ställning, familjemedlem eller känd medarbetare (3 kap. 10 § PTL)?
- Kontrollera högrisktredjeland. Är klienten etablerad i ett land som EU-kommissionen pekat ut (3 kap. 11 § PTL)?
- Ta reda på syfte och art. Vilka tjänster ska ni utföra, och vilka transaktioner är normala för klienten (3 kap. 12 § PTL)?
- Sätt en riskprofil utifrån er allmänna riskbedömning och det ni vet om klienten (2 kap. 3 § PTL).
Uppdragsbrevet beskriver vilka tjänster ni ska utföra. Det är en naturlig utgångspunkt för bedömningen av syfte och art. Bedömningen och riskprofilen behöver ändå dokumenteras i kundakten.
En färdig struktur för dokumentationen finns i mallen och checklistan för kundkännedom.
Vilka riskfaktorer är typiska för redovisningsbyråer?
2 kap. 5 § PTL listar omständigheter som kan tyda på hög risk. Den nationella riskbedömningen beskriver hur de visar sig hos just redovisningsbyråer.
| Riskfaktor | Vad den kan betyda hos er |
|---|---|
| Kontantintensiv verksamhet (2 kap. 5 § 2) | Brottsvinster kan bokföras som försäljning och sedan tas ut som lön eller utdelning. Riskbedömningen nämner bygg- och restaurangbranschen som exempel. |
| Ovanlig eller komplicerad ägarstruktur (2 kap. 5 § 1) | Bolag i flera led gör det svårare att se vem som ytterst kontrollerar klienten. |
| Betalning från okänd part (2 kap. 5 § 10) | Pengar kommer in utan underlag och ska ”betalas tillbaka” till ett annat konto. |
| Utlandsbetalningar | Verksamhetsfrämmande betalningar, eller betalningar till länder med hög risk. |
| Osanna fakturor | Underlag som ska få transaktioner att se riktiga ut, eller omvänd penningtvätt för att betala svart arbetskraft. |
| Klientmedelskonton | Klientens pengar passerar byråns konto, och klienten syns inte som kontohavare. |
Riskbedömningen pekar också på kombinationer av tjänster, till exempel bokföring tillsammans med betaltjänster eller factoring. Sådana upplägg kan locka riskfyllda kunder.
Vad har länsstyrelsernas tillsyn visat?
Länsstyrelserna publicerar sina iakttagelser och beslut. Tre källor är värda att läsa.
Rapporten 2026:14. Länsstyrelserna i Skåne, Stockholm och Västra Götaland har sammanfattat sina iakttagelser med fokus på den allmänna riskbedömningen. Vanliga brister är att riskbedömningen saknas eller förväxlas med riskbedömningen av enskilda kunder. Andra är att en mall används utan anpassning och att kunder delas in efter bransch utan förklaring. Rapporten pekar också på en risk som gäller många byråer: en nära relation till en klient kan göra att kontrollerna blir svagare.
Ett beslut från maj 2026. Länsstyrelsen i Stockholm beslutade om sanktionsavgift på 160 000 kronor mot ett redovisningsbolag. Länsstyrelsen underkände byråns rutiner för kundkännedom. Det räckte inte att skriva att identitetskontroll, kontroll av verklig huvudman och PEP-kontroll ska göras. Rutinerna måste beskriva vilka åtgärder som vidtas i olika situationer och hur de dokumenteras. Kundkännedom som togs fram först efter Länsstyrelsens föreläggande räknades inte. För en klient med låg risk fanns ingen dokumenterad riskbedömning alls.
Beslutslistan. På Länsstyrelsen Stockholms sida om ingripanden och sanktioner finns flera beslut 2025–2026 mot redovisningsbolag. Enligt den nationella riskbedömningen hittar länsstyrelserna brister i majoriteten av tillsynsärendena i sektorn.
Lärdomen är konkret. Kundkännedomen måste bygga på er allmänna riskbedömning, följa skrivna rutiner och vara dokumenterad när åtgärden görs.
Checklista: kundkännedom för en ny klient
- Klientens identitet kontrollerad och kopia eller registerutdrag sparat
- Företrädarens identitet och behörighet kontrollerad
- Sökning i registret över verkliga huvudmän gjord, och ägarkedjan förstådd
- Verklig huvudman identitetskontrollerad
- PEP-bedömning gjord för klient och verklig huvudman
- Kontroll av högrisktredjeland gjord
- Syfte och art beskrivna: tjänster, förväntade transaktioner, eventuell hantering av klientmedel
- Riskprofil satt och motiverad med koppling till den allmänna riskbedömningen
- Skärpta åtgärder vidtagna vid hög risk, till exempel frågor om medlens ursprung (3 kap. 16 § PTL)
- Datum för varje åtgärd dokumenterat
Hur ofta ska ni följa upp klienterna?
Ni ska följa upp pågående affärsförbindelser löpande och vid behov. Syftet är att kännedomen om klienten ska vara aktuell och tillräcklig för risken (3 kap. 13 § PTL). Riskprofilen ska ändras när det finns anledning till det (2 kap. 3 § tredje stycket PTL).
Lagen anger inga fasta intervall. Enligt Länsstyrelsens vägledning styrs frekvensen bland annat av klientens riskprofil. I praktiken behöver ni två spår:
- Periodisk granskning med tätare intervall för hög risk än för låg.
- Händelsestyrd granskning när något ändras: ny ägare eller företrädare, ny verksamhetsinriktning, oväntade insättningar eller nya utlandsbetalningar.
Avvikelser ska utredas med skärpta åtgärder (4 kap. 2 § PTL). Finns skälig grund att misstänka penningtvätt ska ni rapportera till Polismyndigheten utan dröjsmål (4 kap. 3 § PTL). Handlingarna om kundkännedom sparas i fem år efter att affärsförbindelsen upphört (5 kap. 3 § PTL).
Vad ändras 2027?
I dag gäller PTL. Från den 10 juli 2027 gäller EU:s penningtvättsförordning (AMLR) direkt. Håll era rutiner uppdaterade inför övergången.
Så stöder AKT arbetet
AKT driver kundkännedomsprocessen och samlar underlag, screening, riskbedömning och beslut i en kundakt med fullständigt revisionsspår. Onboarding, periodisk och händelsestyrd granskning sker i samma akt, och ansvarig person fattar beslutet. Läs mer om AKT för redovisningsbyråer.